Archive | februari 2011

Operationen är överstökad…

…och liten kråka börjar hämta igen sina krafter.

 Det har snart gått en vecka sen opdagen och nu börjar Hilda bli sig lik igen… men inte riktigt! På bilden här ovan har matte och hon precis kommit hem och hon intog genast ”prinsessan- på- ärten-bädden” som matte ställt iordning till henne.  

Sen låg hon där och sov hela långa eftermiddagen och kvällen. Hon ville inte ha nåt att äta inte heller drack hon nåt. Men vi hade ju piller som hon måste ha och det blev leverpastejinbakade såna och det gick bra. Inte förrän sent på kvällen följde hon matte ut på en liten kisstur. Under natten vaknade matte av att Hilda frös och det blev till att bädda in henne lite till . Sen sov hon gott resten av natten.

Själva operationen blev lite större än vi väntat oss… informationen var lite olika beroende på vem matte pratade med. Drygt 1½dm långt är såret  och inget som helst bandage hade hon! Men såret var ordentligt igensytt med rediga korsstygn… så det ska nog hålla. Matte tror att de inte tittar så mycket på det estetiska när de syr ihop en liten hund… utan är mer inriktade på att såret ska hålla ihop och det tycker vi är bra. Hon ska ju inte upp på catwalken vår lilla kråka… så det duger gott åt oss… och vi är alla glada om hon blir frisk och kry igen.

Men lite oro har ju det här skapat förstås… hon dricker inte så bra den lilla Hilda och det gör ju att hon kissar väldigt lite också. Vi försöker får henne att dricka men hon är ju en envis liten rackare och hon dricker minsann bara när hon själv vill och då… ska vattnet minsann vara nyupptappat och kallt. Hon ska vila ordentligt och inte gå några långpromenader… bara göra ifrån sig och sen in igen. Hur hon nu gör så håller hon inne sina droppar så att hon får gå långt trots allt och det går väl an nu… men tidigare i veckan när det var 25 -grader var det inte sååå roligt. Allteftersom dagarna går så blir hon piggare… men det finns ett aber …

… och det är den stiliga kroppsstrumpan som matte sytt av en gammal t-shirt! Hon fullständigt hatar den och blir både halt och lytt när hon får på sig den. Matte försöker förklara att det är bra att ha den så hon inte kliar sönder såret… som ser ut att läka väldigt bra. Men… MATTE… jag är väl ingen bäbis heller… ser Hilda ut att vilja säga!! Om sanningen ska fram så är det precis så hon ser ut i sin gula lilla sparkdräkt… tycker jag då! Jag gillar inte det här… Hilda ska vara uppe på benen och studsa omkring som hon brukar göra om nån frågar mig. Under veckan som kommer ska vi ta bort stygnen och då vill jag INTE vara med… för det gör säkert ont det!

Så ser det ut för tillfället i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland… det är mulet och 1+grad så det tenderar till att bli slaskigt och det vill vi förstås inte ha. Men om snön ska kunna försvinna snart så får vi nog finna oss i lite  töväder också!!

Annonser

Hilda måste banta…

…igen!!

Den här gången måste det verkligen bli på allvar… Hilda väger ofattbara 10 kg och det MÅSTE bara åtgärdas och nu har också husse tömt sina fickor och det är ju jättebra! (Men det tycker ju inte jag som är en godisgam av stora mått!)  Gårdagen gick utan en enda godisbit och om matte eller husse säger att det är slut och visar sina tomma händer… så fattar vi ju  så klart!! Vi hundar fattar fort… när det är allvar och det inte doftar godis ifrån nån ficka!! Nu blir det mindre mängd mat och inget annat… om det inte gäller speciell träning eller nåt annat väldigt bra som händer och då ren torkad lever i pyttesmå bitar. Annat levergodis är bannlyst… även från husses fickor!

Så nu gäller hårda bud och motionerandet blir ju bättre nu när min löpning avtar och snön så småningom försvinner. Just nu varken bär den eller brister skaren så det är svårt för våra hundtassar att inte sjunka ner till magen. Men långa promenader kan vi ju göra redan nu… med broddförsedda kängor förståss på tvåbeningarna!!

Solen skiner och det är inte kallt… så även matten kan vara ute och röra på sig och inte bara sitta och trycka i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland!

Antiklimax…

… matte for till stan med liten hund … och kom hem med samma lilla hund! Utan bandage och ingen tratt!!

 I tidig morgon (med våra mått mätt) gick matte ut med Hildaliten på morgonrastning och sen for de iväg till stan. Men de var snart hemma igen… båda två! När de kom in för undersökning innan operationen upptäckte den vakna kvinnliga veterinären att Hildas hela juver är svullet. Inte så konstigt… sa matte… hon har ju varit skendräktig i flera veckor. Hon hade fortfarande mjölk den lilla kråkan! Ingen operation… mjölk är en jättefin grund för bakterier att växa i fick matte veta… och nån juverinfektion vill vi ju inte ha! KARLAR… sa matte och syftade på en manlige vet. som undersökte Hilda första gången de var dit… han klämde och kände på vår lilla kråka och borde väl ha känt hur det stod till!! Näe… det behövdes en kvinna till det!! Matte fick förstås medhåll och en ny tid för operatioen om tre veckor. Droppar under fem dagar (som smakar illa!) till Hilda ska ta bort mjölken.

Matte var inte glad när de kom hem…det hade varit bättre att få det hela gjort… men nu är det så här i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland.