Arkiv

Parabolen är inställd…

… men jag känner mig inte så värst bekväm! Matte har ju sytt mig ett par nya brallor av en gammal t-shirt!! Hur mycket ska man behöva stå ut med egentligen?? Va??!! Jag… jag vet att jag slickade på såret… men det kliade ju!! Matte sa att jag inte fick göra det… men det kliade!! Tratten var förresten alldeles  för liten och det var i alla fall inte mitt fel!! Eller hur? Nu är såret rött och det gillas inte… därför blev det en ny pyjamas … med påsydda ben dessutom! Skammen är fullständig! Inte har matte kunnat sova på nätterna heller för jag kunde ju klä av mig och då kom jag ju åt såret igen då! Så hon har stängt i oss … Hilda och mig med vattenskålen i sitt rum på nätterna och sen har hon vakat som en hök över mig och mitt sårbestyr! Inte en lugn stund!

Inte hjälper det att ställa in parabolen på husse heller!! Han kan inget göra när matte säger att jag inte får slicka på det där eländiga såret! Visst är jag snygg i min snygga outfit?? Herre Gud… vad hon kan spöka ut en stackars schnauzer… den matten!!

Idag har vi varit till veterinärkliniken och tagit bort stygnen och det var ju skönt att få bort dem… men … jag fick mig en skopa ovett igen då! Matte fick veta att det kan bli eksem om jag inte slutar slicka på såret!! Och… den tratt vi fick vid operationen var ju fööör liten och det var därför jag kommit åt såret fast matte vakat som en hök!! Men det var ju faktiskt inte vårt fel… de borde ha givit mig en större och det fick vi idag… så nu kan jag känna mig lurad och matte kan sova lugnt i natt!! Men.. jag slipper den där nedriga stassen!! 😀

I det gula huset är det fortfarande lite oroligt… men det ska väl bli bättre… tror vi i alla fall!

Annonser

En liten återkoppling…

innan vi börjar på ny kula!

Hussen har varit lite krasslig under vintern… men blev akut sjuk för 3 veckor sen och fick åka iväg i ambulansen. Det finns mer om det  i mattes blogg: http://bibbiskreativarum.blogspot.com/ om du vill läsa om det!

Här är vi ute på tur i skogen med matte och Mita (mattes dotter) det var när husse låg på sjukhuset det. Vi gick till vårt gamla strövområde för att visa Mita hur man förstört det genom att hugga ner skogen och planera för att bygga järnväg där!! Det gillar vi inte så klart!!

Hilda är sjövild när vi kommer ut och ska kasta pinnar. Hela skogen rämnar av de gälla skallen när hon vill leka! Ingen pinne är för stor för henne!

Mita hinner inte slänga nåt innan Hilda dyker på hennes skor i sin iver att leka! Och jag ser på med upphöjt lugn… nja… lite på spänn är jag allt!

Stenarna måste besegras förstås!!

Vår lilla kråka blev full av snöbollar i pälsen förstås…  men hon var lika glad ändå hon!

Jag fick göra ett litet race i skogen… men bara ett litet då jag blöder fastän jag inte löper och jag ska opereras! Som du kanske förstår är det mycket i det gula huset mellan hav och sjö för tillfället! Matte är jättetrött och orolig över allt som vi inte har nån kontroll över!

Här sitter jag och väntar på vad som ska hända… kanske en pinne eller nåt annat roligt! Matte har inte använt kameran på så länge att hon nästan glömt bort hur man gör med den. Men det kommer väl tillbaka om hon fortsätter ta bilder med den ett tag! Fast den här dagen var det så starkt solljus så det var svårt att få bra bilder!

Min operation gick bra och jag var lite krasslig ett par dagar men sen mådde jag bra igen även om jag inte får springa som jag vill utan bara gå snällt i koppel när ja rastas och sen är det vila som gäller tills stygnen är tagna och det dröjer till nästa måndag innan det är gjort! Nu väntar vi bara på provsvaren på livmodern och den juvertumör de hittade när de rakade mig inför operationen… det tar ca. 3 veckor.

Matte har fixat en liten ”outfit” så jag kan slippa den förhatliga tratten när de har mig under uppsikt. Jag sliter fort sönder den om de låter mig vara ensam ett tag… men konstigt nog så får jag inte vara ensam!?

Det var lite grann om det som händer i det gula huset för tillfället!

Hösten fångad på vår promenad.

Tänk att matte kom ihåg att ta med kameran igår när vi gick ut… 10 grader varmt och underbart väder. Det är ju snart slut på oktober månad… muttrar matte medan hon tittar på de späda nässelplantorna som blommar för fullt. En och annan midsommarblomster finns det också minsann. Några klöverblommor ser vi också. Allt är upp och ner… säger hon… som om vi kunde svara!! Hemma i rabatten har krokusen skickat upp jättemycket gröna fina blad och den vita clematisen blommar fortfarande… hur ska det bli?! Ja… inte vet vare sig Hilda eller jag nåt svar på det! Men vackert är det i våra tassemarker!

Vägar och stigar är gyllengula av alla blad som fallit ner  och det är mycket ljusare i skogen än det brukar var och det gör ju alls ingenting.

Visst ser det jättefint ut? Som en guldbeströdd väg in i skogen.

Dammen ligger där lika hemlighetsfull som vanligt och två änder simmar lugnt omkting där. Men det är sig inte riktigt likt för vägverket har sänkt nivån på vattnet i sjön för att laga bron på stora vägen och då kommer det ju en lite irritrande doft ifrån de blottade stränderna. Fast det är ju bara en försmak på vad som komma skall när de drar om järnvägen  i vår promenadskog och över sjön! Det blir inte roligt det!!

Här rinner vattnet ut och det kommer mycket lite in.

Ja… här sitter vi och kan inte vara mer oinresserade av vad matte vill att vi ska göra… titta in i kameran och leverera en fin bild!

Matte undrar vad det är för vits att slösa på dyr sprayfärg på det här gamla rucklet!? Den som är lite insatt i den världen vet ju perecis vem det är som gjort det där konstverket! Men det är ju inte nån av oss!

Vi är minsann väldigt ovetande det kan du väl se… du matte?? Vi sitter bara här på natutens egen guldmatta vi och kollar läget!

Kanske tillhandahåller den stora fabriken sprayfärg ur den ventilen ? Ja… vem vet?

En bild till på mig…

.

..och en på Hilda innan vi går hem igen … så du kommer ihåg hur vi ser ut! Man vet ju inte hur lång tid det tar innan matte gör en uppdatering igen !

Nu har matte vaknat till igen…

…det har varit lite mycket på sista tiden, men allt har sin tid och nu är det lugnare igen.

Kolla vilka vackra rosor som pryder vårt köksbord. Det kom en vän på en snabbvisit för ett par dagar sen och hon hade den här fina buketten med sig. De lyser och kråmar sig… med all rätt säger matte … rosor… de är verkligen jättefina. Tack!

Köket ja… vi har ju fått upp gardiner och det var väl på tiden det… men matte har verkligen knåpat och sprättat för att få till dem. Nu är de äntligen färdiga och jag tycker väl att det är bra… men det var det ju utan såna där trasor också! .Matte har minsann både sytt och broderat (på maskinen) för att få till det så fint som möjligt. Hon åkte till stan en dag och köpte tyg som hon sen gjorde iordning på alla sätt ochvis… men sen sydde hon av helt andra tyger som redan låg i samlingarna i skåpet. Typiskt… tycker jag!

Snart är allt skruvat och uppsatt och då blir det väl lite lugnt igen kan jag tro. Men osvuret är nog bäst!

Idag skulle matte sätta upp en liten list under skåpen och hon skred till verket och PANG… blixt och rök… och en utlöst säkring!! Köket var återigen utan lyse… men den här gången var det INTE elektrikern som kopplde bort strömmen… näedå det var MATTE som hade BORRAT rakt in i en elledning… det är ju inte det bästa man kan göra har jag hört!! Så nu ligger sånt arbete nere och husse fick ringa till elektriker Pelle och be honom komma och fixa till det hela! Man får kanske vara glad om hon inte bränner ner huset i sin iver att få färdigt!!?? Hon hade en pytteliten borr i maskinen… men lyckades ändå träffa ledningen…nedrans otur… eller?!

Matte gillar vårt kök…

… när vi ser det ifrån den här sidan.

Men när man tittar åt det andra hållet förstår man vårt (mattes) dilemma! Var håller man till när man lagar mat när hela famlijen är här? Var ställer man all disk innan den landar i maskinen? Var står matte när hon ska baka? De vände och vred på problemet… men hittade ingen lösning. Inte förrän i somras när husses barn med familjer var här och matte dryftade problemet med en i familjen. Enkelt, sa Pia… flytta om dörr och fönster så blir det plats för en arbetsbänk i vinkel! Lätt som en plätt!

Med en del omflyttning av de befintliga skåpen plus de som står ute i vedboden från ett byte av kyl och frys förra året… så klarar vi oss ifrån kostnaden för nya luckor och lådfronter. Det betyder många tusenlappar sparade och det gör ju ingenting det… då vi tyckte vårt kök redan innan… men led av arbetsytebrist… tänker matte högt.

Så idag på morgonen kom snickarna i spöregnet för att börja med att flytta fönster och dörr. Men de var glada och nöjda ändå när vi kunde veva ut markisen så de fick tak över huvudet! Det är ju inte kallt trots regnet… så det gick bra att ha ett hål rakt ut ett tag.

Nu efter några timmar drar det inte riktigt lika kallt och vi kan ju faktiskt börja se hur det kommer att bli när det blir färdigt! Tänka sig att vi får ett kök med arbtesbänkar värda namnet efter de 20 år som vi bott i huset… säger matte till husse. De har byggt om det en gång förr och det var 1998 och då fick de hjälp med att rita köket och det bästa som kom ut av det var den ynka bänk vi haft sen dess… men vi har många skåp. Då var husse och matte så glada äver att det blev så fint att de tänkte inte på hur det skulle bli att jobba i köket. Nu ska alla skåpen på den sidan ner och blandas om lite… för att få lite mer sammanhängande yta även där. Nya fräscha bänkskivor blir det och nytt kakel, även häll, ugn, fläkt och diskmaskin … jag kan knappt vänta på att få se hur det blir att hitta ut genom dörren som ju är på andra sidan nu!

Det händer en del i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland

Några bilder till…

från besöket hos Kennel Hedenhös.

En nytrimmad och fin Märta tillsammans med Hugo som är ledig från sin husse och matte och är på sommarnöje i Hedenhösland. Lyckliga han!!

Han ville misann leka… den lille skiten. Okey då… lite kan vi vi väl röja då!

Näe… jag tänker inte tala om vad han sa till mig!

Matte smög iväg till valparna hon förtås och det hade minsann också Knota gjort. Hon träder in som extramamma när Grimma blir för trött på att de jagar henne hela tiden! Kanske funderar valpen lite över att mamma är sååå stor emellanåt?!

Här är nästan hela kullen… bara en fattas och det var rätt bra gjort att få med så många för de är snabba de där små trollen!

En sista bild på Grimma blev det innan vi packade in oss i bilen för att åka hem igen. Ett stort tack till alla i Hedenhösland för härliga dagar med sköna sängar, mat och fika.

Det var ju så här att på kvällen innan vi gick och lade oss  undrade  Carina om inte vi hundar sover i sängarna med tvåbeningarna… det var när matte kom med våra fällar som legat i bilen. Stolta sa matte och husse med en mun att det gör vi inte längre… inte sen husse opererade sin onda höft. Men gissa var vi sov på natten?? I sängarna med husse och matte… för vi hade lite svårt att koppla av med alla de andra hundarna som också var i huset. Så… långnäsa åt matte och husse!! Men det blev bara den natten!

På besök hos Kennel Hedenhös…

… var vi förra veckan. Vi packade in oss i bilen och for iväg på onsdagen. Det var roligt att komma dit igen till http://kennelhedenhos.se/ där jag ju föddes för snart 8 år sedan.

Denna underbara fuschia var det första vi såg när vi kom in på tomten! Matte blev så klart gröna av avund!! Vi hade så klart tänkt oss att möta alla hundar och röja lite men vi hamnade förstås i trimrummet som var varmare än det är i tropikerna!

Matte hade tagit med vårt trimbord för att hjälpa Carina lite med Hildas enorma päls! Men matte är ju inte nåt profs precis när det gäller timning så det blev allt en hel del kvar för Carina att ta itu med när jag var färdig!  Hilda är en tålig liten vovve så hon satt stilla medan pälsen hamnade på golvet! Som du ser så hade hon gott om det!

Näe då.. jag är INTE instängd utan utestängd!! Matte du måste släppa in mig!!

Jag ser ju vad som finns därinne och jag är härute!!

En hel hoper såna där små troll!! Men det var nog tur att jag inte fick komma in och nosa  på dem för det hade nog  mamma Grimma inte gillat. Hon börjar bli rätt trött på dessa valpar som bara vill ha mat när hon visar sig och det är nog inte såå roligt i längden!

Ett bra sätt att locka ut dem i gröngräset var ju så klart att ställa matskålen därute och sen var det bara att låta kameran jobba!

Det är allt lite läskigt att gå ut så det blir lite trångt i starten… men det ordnar sig!

Näe… jag vet inte jag om jag bryr mig om att går ut… näe… jag stannar nog här jag!

Men när en toarulle hittas så bär det av ut ändå!

Sen är det lite fram och tillbaka upp och ner på trappsteget som leder ut i det gröna!

Därute kan man hitta de mest färggranna saker att undersöka!

Allt ska man lära sig… även det allra mest privata!

Man kan sitta och titta på allt som rör sig också.

Man kan trassla in sig i kameraremmen också… då blir man lite ilsken och biter omkring sig med ett litet tandlöst gap. Ett syskon kommer genast till undsättning… men det hjälpte inte särskilt mycket det!

Men matte hjälpte till och det hela löste sig.

Men den där tummen var god att tugga på minsann för det kliar ju i den lilla munnen där de små tänderna trycker på och vill komma fram!

Det var rysligt skönt att få tugga på den där tummen!

Här har vi kullens allra minsta valp… men den är alldeles säkert den sötaste!

Här poserar Grimma för att matte kulle få en fin bild på henne och hon står på valpens svans så den inte ska kunna smita ifrån tvättningen! det blev en hel del bilder de där dagarna som vi var där hos Hedenhösarna! Vi tackar för det gästfria mottagandet och den fina trimningen och sen åker vi hemåt igen…