En underbar dag…

… vid havet, i skogen och vid dammen!

 

Det hade inte hunnit bli ”blå timmen” men ljuset slog ändå över i blått. Idag är nog alla julkortsjägare ute med sina kameror!

Havet var vackert idag och det var helt vindstilla.

Vägen in mot skogen var inte mindre fin den med sina snötyngda grenar.

Solen orkar inte upp ens  över de kortaste träden nu.

Det var mysigt ända tills en” snödimpa”  landade innanför kragen på matte!! 🙂

Men  när vi kom till dammen glömde hon den kalla blöta snön… för där är det oändligt vackert i det sena släpljuset.

Snöformationerna verkar ha ändlösa varianter en dag som den här!

Vi skägg sitter tålmodigt och väntar medan  matte stövlar omkring med kameran… hon är klädd i en rekorderlig vintermössa nerdragen över pannan för att lindra verkningarna av kylan  som ju renderar i en förfärlig huvudvärk. Idag etablerades en kontakt med smärtmottagningen i Uppsala via telefon och sekreteraren såg förfärad att de missat att kalla matte till ett återbesök som var inplanerat under våren!! Som om vi inte visste om det!! Hon lovade att återkomma snarast… när hon talat med vederbörande läkare!! Så kanske till nästa sommar eller nåt!!:)

Det var en liten rapport ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland en solig underbar dag i november 2010.

Nu är det…

…löptid för Hilda… vår lilla kråka!!
 

Det är ett under att Hilda inte blir genomblöt… hon har knappt tid att vänta tills Märta har kissat färdigt innan hon måste lägga sitt eget doftspår över det hela. Måste ju tala om hur det är ställt. Hon är i höglöp nu så det är snart över för den här gången. Märta löper bara en gång om året… det tycker både vi och hon är lagom! Områdets hanhundar har det jobbigt och vill väldigt gärna träffa Hilda… gärna ensam… och det vill inte vi! Så nu är det bara att vänta på skendräktigheten lagom till jul! Lite efter om vi har tur!

Vaddå vänta?? Det finns ett bra sätt att slippa det… vi kan väl kopiera mig lite? Det skulle väl vara trevligt… du matte?! Tänk dig…  fyra,fem  underbara valpar till i stället för en skendräktig gnällande dvärgschnauzer! Jag skulle bli en bra mamma !!

Kanske sista turen innan den ska in under presenningen för vinterförvaring? För det är väl så man gör med småbåtar?

Svanfamiljen i vår vik har visst bestämt sig för att stanna… men matte hoppas att de ska söka sig lite längre söderut så de inte fryser fast i isen under vintern och kan hitta  mat!!

Vem kommer den vansinniga idéen att packa sitt trädgårdsavfall i små plastkassar och sen köra dem ut i skogen??? Jag bara undrar!?? Om man i alla fall stoppat in det i bilen så kan man väl åka till återvinningen med det?? Har jag rätt eller möjligen helt fel??
  

Varför stoppa det i plastpåsar?? Man kan ju fundera över hur vissa människor funkar?? Stackars  djur som tuggar i sig den plasten under vintern och inte får nån plats över till maten? Kan det bli så… du Hillevi… eller är det bara en skröna?

En härlig långprommis…

…till havet och genom skogen och sen till dammen. Vi gick en riktigt låång tur idag och njöt i det härliga vädret.

Undrar just om den granen tänker klä sig i löv och skrota sina barr i framtiden?!

Det fanns några fåglar ute i vattnet som jag var väldigt intresserad av… men matte säger: Bara titta och stanna här!! Och då gör jag just det… lydig som jag är!

Undrar just vad den stenen skulle kunna berätta…väl  invuxen i trädets rot…som blev utslängd i havet… slätslipad av vågorna och uppspolad på vår strand… funderar matte när hon ser den! Ja… vad kan väl en sten berätta??!! Tja …vem vet? Inte jag i alla fall 🙂

Den här spången brukar vi gå över när vi är på väg hemåt och den är mycket mer vatten där på våren . Den ser ut att hänga ner sig lite… undrar just hur länge till vi kan använda den…muttrar matte medan hon krånglar med kameran. Det skulle ju inte vara sååå roligt att hamna i vattnet förstås… vi hundar skulle väl klara oss … men matte??!

 Löven har inte en chans… det är bara att åka med.

Träden har tappat sina löv och de ligger som en tät matta på backen!

Vi hoppar gärna upp på stenarna som matte pekar på… hon har ju mumsgodis i fickan 🙂 

Nunär täden är avlövade kan vi se den gamla ruinen rätt över dammen  när vi kommer på vägen. 

Där är ”vårt” bord vid kanten på dammen.