… schnauzerstugans boende… Hillevi , Embla och Ankan. Vi var väldigt glada över att de kom… för det var länge sen sist!
Embla och jag… Märta känner igen varandra trots att det faktiskt gått 5 år sen vi sågs senast. Vi snurrar runt lite och sen …
… minns Embla plötsligt vem hon ska hälsa på… det brukade ju löna sig att hålla sig nära ”mannen med guldbyxorna” eller rättare sagt ”godisbyxorna”. Hon kommer minsann ihåg att min husse hade fickorna fulla med godis på den tiden. Det var innan vi… Hilda och jag sattes på diet på grund av lite övervikt! Jag kollar läget jag för han kan ju ha lite godis en dag som denna!!
Jo… han har ju godis i fickan och då vill ju jag också hålla mig framme förstås! Embla och jag jobbar bra tillsammans vi!
Ankan blev satt lite på undantag… då hennes matte tyckte att hon är lite för mycket ”Pippi långstrump på kafferep” för att få vara lös vid såna här tillfällen som ett besök hos oss!! Men Hillevi månade om henne och hon for inte alls illa under dagen. Hilda är minsann med och kollar att allt går rätt till.
Men Ankan är bestämd: ”Jag vill INTE vara med på din bild” sa hon till min matte som gärna ville få sig en sån.
Hon skällde lite för att tala om att hon menade vad hon sagt!
Ankan är en snäll hund och väldigt vacker. Rätt som det var så flinade hon lite och poserade fint medan hon kikade på sin matte som var lite längre bort på tomten.
Men det blev inget schnauzerrace den här dagen utan vi knallade omkring och tog det lite lugnt och Hilda var också med. Hon var väldigt intresserad av Embla och travade efter henne lite på avstånd under dagen. Vi fick varsin leksak av Hillevi och jag ville så klart ha den som Hilda fick… och den skulle genast bitas sönder tänkte jag… men matte var framme och räddade den!
Embla håller på att scanna av tomten och det verkar finnas många spår att följa. Så det är mer spännande än att jaga runt i nåt race. Vi är ju vuxna hundar nu och uppför oss som såna!
Under dagen pratade tvåbeningarna och både det ena och det andra medan vi hundar grejade med vårt. Sen var det dags för våra gäster att åka hemåt och vi sa hej och tack för en mycket trevlig dag.
I ett obevakat ögonblick fick jag tag på Hilda present och tog genast på plats på ”jagkommerintestenen” som jag använt sen jag var liten! Men matte var sträng och det var bara att lämna tillbaka den. Surt!
Vår valptokiga Hilda tog genast hand om den lilla söta tvättbjörnen som hon tyckte var hennes valp och hon började genast leta en plats där hon kunde gömma den!
Här höll det på att gå riktigt illa… hon tappade sin valp och hade ett riktigt jobb med att hala upp den igen! Men så började hon pipa och gnälla med ”valpen” i munnen och då tog matte hand om den. Så får det nog vara tills den här valptiden är över igen!
Ett stort tack till våra vänner från Schnauzerstugan… för besök och presenter!!Det var så roligt att ni kom!
Smartamarta II 