Hösten fångad på vår promenad.

Tänk att matte kom ihåg att ta med kameran igår när vi gick ut… 10 grader varmt och underbart väder. Det är ju snart slut på oktober månad… muttrar matte medan hon tittar på de späda nässelplantorna som blommar för fullt. En och annan midsommarblomster finns det också minsann. Några klöverblommor ser vi också. Allt är upp och ner… säger hon… som om vi kunde svara!! Hemma i rabatten har krokusen skickat upp jättemycket gröna fina blad och den vita clematisen blommar fortfarande… hur ska det bli?! Ja… inte vet vare sig Hilda eller jag nåt svar på det! Men vackert är det i våra tassemarker!

Vägar och stigar är gyllengula av alla blad som fallit ner  och det är mycket ljusare i skogen än det brukar var och det gör ju alls ingenting.

Visst ser det jättefint ut? Som en guldbeströdd väg in i skogen.

Dammen ligger där lika hemlighetsfull som vanligt och två änder simmar lugnt omkting där. Men det är sig inte riktigt likt för vägverket har sänkt nivån på vattnet i sjön för att laga bron på stora vägen och då kommer det ju en lite irritrande doft ifrån de blottade stränderna. Fast det är ju bara en försmak på vad som komma skall när de drar om järnvägen  i vår promenadskog och över sjön! Det blir inte roligt det!!

Här rinner vattnet ut och det kommer mycket lite in.

Ja… här sitter vi och kan inte vara mer oinresserade av vad matte vill att vi ska göra… titta in i kameran och leverera en fin bild!

Matte undrar vad det är för vits att slösa på dyr sprayfärg på det här gamla rucklet!? Den som är lite insatt i den världen vet ju perecis vem det är som gjort det där konstverket! Men det är ju inte nån av oss!

Vi är minsann väldigt ovetande det kan du väl se… du matte?? Vi sitter bara här på natutens egen guldmatta vi och kollar läget!

Kanske tillhandahåller den stora fabriken sprayfärg ur den ventilen ? Ja… vem vet?

En bild till på mig…

.

..och en på Hilda innan vi går hem igen … så du kommer ihåg hur vi ser ut! Man vet ju inte hur lång tid det tar innan matte gör en uppdatering igen !

En underbar dag…

… vid havet, i skogen och vid dammen!

 

Det hade inte hunnit bli ”blå timmen” men ljuset slog ändå över i blått. Idag är nog alla julkortsjägare ute med sina kameror!

Havet var vackert idag och det var helt vindstilla.

Vägen in mot skogen var inte mindre fin den med sina snötyngda grenar.

Solen orkar inte upp ens  över de kortaste träden nu.

Det var mysigt ända tills en” snödimpa”  landade innanför kragen på matte!! 🙂

Men  när vi kom till dammen glömde hon den kalla blöta snön… för där är det oändligt vackert i det sena släpljuset.

Snöformationerna verkar ha ändlösa varianter en dag som den här!

Vi skägg sitter tålmodigt och väntar medan  matte stövlar omkring med kameran… hon är klädd i en rekorderlig vintermössa nerdragen över pannan för att lindra verkningarna av kylan  som ju renderar i en förfärlig huvudvärk. Idag etablerades en kontakt med smärtmottagningen i Uppsala via telefon och sekreteraren såg förfärad att de missat att kalla matte till ett återbesök som var inplanerat under våren!! Som om vi inte visste om det!! Hon lovade att återkomma snarast… när hon talat med vederbörande läkare!! Så kanske till nästa sommar eller nåt!!:)

Det var en liten rapport ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland en solig underbar dag i november 2010.

Nu är det…

…löptid för Hilda… vår lilla kråka!!
 

Det är ett under att Hilda inte blir genomblöt… hon har knappt tid att vänta tills Märta har kissat färdigt innan hon måste lägga sitt eget doftspår över det hela. Måste ju tala om hur det är ställt. Hon är i höglöp nu så det är snart över för den här gången. Märta löper bara en gång om året… det tycker både vi och hon är lagom! Områdets hanhundar har det jobbigt och vill väldigt gärna träffa Hilda… gärna ensam… och det vill inte vi! Så nu är det bara att vänta på skendräktigheten lagom till jul! Lite efter om vi har tur!

Vaddå vänta?? Det finns ett bra sätt att slippa det… vi kan väl kopiera mig lite? Det skulle väl vara trevligt… du matte?! Tänk dig…  fyra,fem  underbara valpar till i stället för en skendräktig gnällande dvärgschnauzer! Jag skulle bli en bra mamma !!

Kanske sista turen innan den ska in under presenningen för vinterförvaring? För det är väl så man gör med småbåtar?

Svanfamiljen i vår vik har visst bestämt sig för att stanna… men matte hoppas att de ska söka sig lite längre söderut så de inte fryser fast i isen under vintern och kan hitta  mat!!

Vem kommer den vansinniga idéen att packa sitt trädgårdsavfall i små plastkassar och sen köra dem ut i skogen??? Jag bara undrar!?? Om man i alla fall stoppat in det i bilen så kan man väl åka till återvinningen med det?? Har jag rätt eller möjligen helt fel??
  

Varför stoppa det i plastpåsar?? Man kan ju fundera över hur vissa människor funkar?? Stackars  djur som tuggar i sig den plasten under vintern och inte får nån plats över till maten? Kan det bli så… du Hillevi… eller är det bara en skröna?

En härlig långprommis…

…till havet och genom skogen och sen till dammen. Vi gick en riktigt låång tur idag och njöt i det härliga vädret.

Undrar just om den granen tänker klä sig i löv och skrota sina barr i framtiden?!

Det fanns några fåglar ute i vattnet som jag var väldigt intresserad av… men matte säger: Bara titta och stanna här!! Och då gör jag just det… lydig som jag är!

Undrar just vad den stenen skulle kunna berätta…väl  invuxen i trädets rot…som blev utslängd i havet… slätslipad av vågorna och uppspolad på vår strand… funderar matte när hon ser den! Ja… vad kan väl en sten berätta??!! Tja …vem vet? Inte jag i alla fall 🙂

Den här spången brukar vi gå över när vi är på väg hemåt och den är mycket mer vatten där på våren . Den ser ut att hänga ner sig lite… undrar just hur länge till vi kan använda den…muttrar matte medan hon krånglar med kameran. Det skulle ju inte vara sååå roligt att hamna i vattnet förstås… vi hundar skulle väl klara oss … men matte??!

 Löven har inte en chans… det är bara att åka med.

Träden har tappat sina löv och de ligger som en tät matta på backen!

Vi hoppar gärna upp på stenarna som matte pekar på… hon har ju mumsgodis i fickan 🙂 

Nunär täden är avlövade kan vi se den gamla ruinen rätt över dammen  när vi kommer på vägen. 

Där är ”vårt” bord vid kanten på dammen.

Hittar du nåt Märta?

 … nej inte än!

Idag var det godisletande på trädstammar som var på tapeten.Vi  var genast med på notornaoch kunde knappt sitta stilla medan matte gömde riktigt levergodis…mums!

Hilda var inte heller sen att fatta galoppen och det dröjde inte länge förrän vi rensat ett träd till.

Hördu matte det finns en hel massa fler träd här… ladda nåra till då!!

Hilda håller med mig… där hon sitter och mumsar på sin låtsasprilla! Hon är lite prillig nu… för hon löper vår lilla kråka! Men det är ju matte som bestämmer så det blev inget mer letande idag!

Vad är det ?? Kanske ett BOEL-test?? Blicken orienterar efter ljud- ett enkelt test för att kolla om bäbisar hör ordentligt… kan användas på hundar också som du ser! Vi hör rysligt bra vi två!

Bästa sättet att hålla koll åt alla håll!!

Vänta… där är det nåt!!

Äsch… det är ju bara en and. Inte nån idé att ens försöka jaga bort den… man blir bara blöt! Förresten så skulle jag får issörja i pälsen  och det är ju kallt det.

Fast den har ju större rätt att vara där… än vi har!! Det var  jättefint vid dammen idag trots att det var lite kallt om man inte var i solen förstås.

Det var en tunn isskorpa på skuggsidan . 

 Bordet vi sitter på står så fint i kanten av dammen precis i solen så där var det skönt att sitta medan matte strosade omkring med kameran.

Hallå… är det nån som sett min matte?? Hon var ju här alldeles nyss!! Jasså där är hon… mitt i ögat på mig!