Det har allt blivit några blommor i trädgården vid det gula huset mellan hav och sjö i norduppland.Trots kyla… 5 grader idag och evig nordanvind. Men det har inte hindrat anfallen från träden som släpper sitt pollen i sällan skådade mängder. Därav den långa tystnaden här. Det började redan i påskhelgen och sen dess har jag varit inomhus mestadels och känt mig fullständigt kraftlös och det höll på att ta en farlig väg. Det finns en utförligare förklaring i min andra blogg ( bibbiskreativarum… länk finns i högra kolumnen för den som vill läsa mer om det).
Den första (gul förstås) ska nog ses som ett ogräs då den trängt sig upp i kullerstenskanten längs gången. Den måste ha jobbat på det minst 10 år… för det måste vara så länge sen om inte längre sen jag lade den kanten.Det fanns tulpaner där innan stenläggningen och jag måste ha missat nån. Då ka man prata om envishet eller hur? Men tro för all del inte att jag tänker ta bort den!!
Vid trappen får pärlhyacinterna blomma tills de vissnar och då ska jag gräva ner dem igen. Jag tog upp dem förra året för att de skulle få en bättre plats att bo på men de har övervintrat i drivbänken och blommade när jag lyfte av locket!! Sån tur man kan ha!
Här är min skugga i trädgården… hon är aldrig långt borta när jag kryper omkring i rabatterna. Hon nosar på kungsängsliljorna som säkert slår ut i morgon till 1:ta maj.
Tänk att den lyckas med konststycket att bli rutig i år igen!!
Valborgsafton har gått och våra skotträdda hundar har inte haft det roligt… men det har lugnat sig nu när kl ockan närmar sig 24.00. Så nu sover de raringarna med åtminstone ett öga! I morgon är det full fart igen!
Så kom det till slut en liten uppdatering ifrån oss i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland. Tack Hillevi… för att du myntade uttrycket om det gula huset!