Archive | mars 2011

Lugnet lägrar sig…

… och vi pustar ut!!

 

Mina knölar… var bara just knölar som inte sträckte sig längre än till det yttersta hudlagret!! Lättnaden är påtaglig… både matte och husse hade nog laddat för ett mindre bra besked med tanke på hur Hildas besked var. Man stansade bort mina förändringar och sen var det bra med det… inte ens ett litet plåster fick jag. Jag var lite ”borta” när husse kom för att hämta mig men jag kunde hoppa in i bilen självnär vi skulle åka hem igen efter några timmar!

Sen var jag lite orolig och pipig under dagen så det hela var nog lite stressande trots lugnande och lokalbedövning. På kvällen blev jag lite dålig i magen och hade väldigt brådis ut så matte höll på att åka omkull i halkan… men vaddå?? Det var ju väldigt bråttom!! Nerverna var väl i olag och då kan det ju bli lite oroligt i magen… även om jag aldrig annars har några såna problem!

 Under natten vandrade jag av och an och ville helst ligga nära matte under täcket för det var ju väldigt synd om mig! Så det blev inte mycket sömn för matte… men det kan hon gott ha när hon lät husse åka iväg med mig på det där stället!! Det var ju inget fel på mig trots allt! Fast det kan ju vara bra att de där grejorna är borta… så kan de inte ställa till nåt i framtiden förstås!

Så nu vill vi verkligen ha det lugnt för lååång tid framöver efter allt det hät jobbiga som varit på sista tiden!

Här i det gula huset mellan hav och sjö väntar vi på ett kommande oväder med både snö och stormvindar för tillfället. Men SEN… ska det väl ändå bli lite vår tycker vi. staketet behöver töa fram så vi kan vara ute på tomten igen.  Hilda liten längar efter att strosa omkring därute och vill hålla koll på det som händer… medan jag gärna sitterpå mattes säng och tittar ut… jag är allt lite frusen jag !!

Ha det gott därute!!

Annonser

Det var en elaking…

… men den snällare varianten av de elaka… så risken för metastaser är inte sååå stor! Så nu får vi leva på hoppet att vår lilla kråka håller sig frisk länge länge.

Här står hon och äter… i sina ursnygga brallor! Matte sydde dem av en gammal T-tröja så hon skulle slippa den eländiga tratten och det har gått jättebra med sårläkningen… helt utan krångel. Men det är ändå jobbigt att att veta att hon haft en elak tumör… som jag känt under en längre tid… sa matte. Liten som ett knappnålshuvud… men inte har hon kunnat tro att den kunde vara farlig… då den var sååå pytteliten. Men plötsligt började den växa i samband med att Hilda blev skendräktig vid jultiden.
Hon verkar inte vara sjuk vår lilla kråka… och hon ska leva som vanligt förutom att vi båda  tjejer ska gå ner lite i vikt och det brtyder dietfoder till båda och INGENTING annat. Det blir svårt för hussen som alltid har godis i fickan!
 

Så här såg hon ut innan vi åkte iväg till veterinären i morse… jättefina korsstygn över hela magen. Sån tur att jag bestämde att de skulle göra en radikal operation genast så nu slipper vi göra om den igen… säger matte. Det var allt en chock att få veta att tumören var elak… hur det än är så tar man inte in det förrän efter ett tag!

På tisdag är det min (Märtas) tur att lägga mig på op.bordet för att ta bort två knölar som jag har haft under en tid… men som en veterinär sa att det var ofarliga fettknälar… såna som äldre hundar kunde få. Men idag visade vi dem igen och då blev det bestämt att de också ska bort… då de är olika till storlek och utseende och INTE ser ut som fettknölar!! Så det blir ännu lite orostider innan allt kan bli lugnt igen! Vad gör man… annat än det bästa för sina djur suckar matte uppgivet?? Inte vill man ju att de ska vara sjuka!